måndag 30 januari 2012

Lyckans sparkar


Det sparkas och det sparkas. Jag känner nu hur vår lilla sötnos har blivit ännu större och ännu starkare. Sparkarna gör liksom lite ont nu. Mig gör det inget, jag älskar när bebisen sparkar, jag är mest bekymrad över dom i min närhet som hoppar högt när jag ropar till lite ibland när jag känner en hård spark.
MEN, i morse så vaknade jag, gick upp och åt min underbara frukost och gjorde mina morgonrutiner då jag plötsligt insåg att jag inte hade kännt några sparkar sen jag vaknade....AAHH!! Panik!! Jag sprang direkt in till sängen, la mig ner och försökte först peta lite på magen...inget...jag petade lite hårdare...inget...jag plingade med gravidsmycket...inget...jag sjöng "Be-bop-a-lula"....spark spark!! pheeeww!! ååh va dessa sparkar är underbara!
Idag är jag i vecka 29. (28+1) Bebisen väger drygt ett kilo och är ca 40cm från topp till tå. Nu kan även fostret drömma!!

2 kommentarer:

  1. Usch jag förstår din panik! O även din lättnad när sparkarna kom :) kan tänka mej att ni längtar efter att den lille krabaten tittar ut nu :)

    SvaraRadera
  2. ja eller hur! panikpanik! Längtan är oerhört stor, men jag myser och njuter av denna väntan :)

    SvaraRadera